Elprisbloggen

Det finns två grundläggande teorier om varför elen är så dyr. Elbolagen brukar hävda skatternas stora och ökande andel av elpriset för konsumenter. Andra brukar dra fram den stora överlönsamheten i elproduktionsledet som en anledning till ökande elpriser.

Tyvärr har båda rätt.

Skatteteorins anhängare brukar peka på elskatterna som höjts stadigt på grund av politiska beslut. Målet har varit att försöka minska förbrukningen av el genom att höja priserna och därmed minska efterfrågan. Elskatter och elcertifikat betalas direkt av konsumenter och mindre företag. Handeln med utsläppsrätter fördyrar elpriset indirekt för alla, trots att vi redan har ett närmast koldioxidfritt elsystem i Norden. Sedan tillkommer direkta skatter på kärnkraft och vattenkraft.

Girighetsteorin bygger på att grundpriset för el utan skatter har stigit från runt 10-20 öre/kWh vid avregleringen till dagens ca 40-50 öre. En del av detta kan skrivas på utsläppsrätternas konto men det täcker inte allt. Marginalprissystemet verkar prisdrivande på el. När all el på marknaden betalas med marginalpriset för den dyraste elen så blir det en avsevärd skillnad på genomsnittspriset och marginalpriset. En skillnad som går rakt ner i el producenternas fickor och sedan stannar där. Enligt ekonomisk teori ska dessa vinster gå till att bygga ny produktion som långsiktigt sänker priset. Men idag är möjligheten att bygga storskalig ny produktion nästan omöjlig av politiska och miljömissäga skäl. Att regeringen lagt makten över nybyggnad av kärnkraft i händerna på befintliga ägare bidrar inte till att göra det lättare för nya aktörer att investera, nu när det äntligen blivit möjligt att bygga nytt.

Så tyvärr. Båda konspirationsteoretiker har rätt. De som gråter hela vägen till banken är staten som har elbranschen som mjölkko, och ägarna till elproduktionen som garanteras fortsatt oligopol. Är det en tillfällighet att vi hittar staten även som storägare till elproduktion?

Andra bloggar om: elmarknaden, elpriser, elskatt, kärnkraft, utsläppsrätter

3 av 10 kärnkraftverk står stilla i Sverige. När vintern sätter in på riktigt står delar av den viktigaste elproduktionen stilla. Just nu är det tre kärnkraftverk som inte går:
Oskarshamn 3 planeras vara i drift den 31 januari efter att den tagits ur drift på grund av fel i en ventil.
Ringhals 2 beräknas starta först den 2 februari efter att ha varit stoppad sedan april efter en brand och mycket omfattande sanering.
Oskarshamn 1 har stått stilla sedan oktober på grund av vibrationsproblem. Starten är inplanerad till den första februari.

När väl Ringhals 2 startas kommer Ringhals 1 att tas ur drift i två veckor för reparationer.

Det var nu länge sedan, sett efter den politiska tideräkningen, som Maud Olofsson avgick som energiminister. Det var ännu längre sedan hon poserade på bilder tillsammans med kraftindustrin och lovade att kärnkraften skulle vara igång hela vintern.
Just nu slår vintern till på allvar i Sverige och hela Europa. Bister kyla utlovas som ska kunna ligga kvar flera veckor. Början av februari är normalt vinterns kallaste tid. Det är då som förbrukningsrekorden för el sätts och det är då som prisrekorden för el sätts.
Det är också då som kärnkraften borde vara i drift, utan undantag.

Andra bloggar om: elbrist, Elprischock, kärnkraft

Mars månad slutade på ett genomsnitt på 56,24 öre kWh, ner ett öre från förra året och ett halvt öre från februari, vilket gör månaden till den näst dyraste mars-månaden någonsin.

Med ovanligt kallt väder, nästan tomma vattenmagasin och en ny säsong av kärnkraftsstopp så var det nästan väntat. Noterbart är att minskningen av vattenmagasinen inte går lika snabbt som förut, och att vi för Sveriges det kommer att vända i närheten av förra årets nivåer om ett par veckor. I Norge kommer vändningen att ske på lägre nivåer än i fjol men det finns ändå relativt sett mer kvar i magasinen där än i Sverige.

Nu börjar också reparationssäsongen för de svenska kärnkraftverken, vilket säkert kommer att hjälpa till att hålla priset uppe. Endast en riktigt våt vår och sommar kan hjälpa upp situationen nu. Låga priser får vi vänta på.

Andra bloggar om: elpriser, kärnkraft, Kärnkraftsstopp, mars, vattenmagasin

Vattnet är på upphällningen. Det håller bokstavligen på att ta slut i Sveriges vattenmagasin. Med ett par veckor kvar till vårfloden så är vattennivåerna historiskt låga och nu drar vattenkraftproducenterna ner på förbrukningen för att vattnet ska räcka ända fram till mitten av april.

För bara några månader sedan var läget helt annorlunda. I början på sommaren fylldes magasinen på, spotpriset sjönk och elproducenterna exporterade vattenkraft för glatta livet. Vår nordiska vattenkraftreserv rann ut söderut till Tyskland och Polen. Diverse så kallade miljövänner slog sig förbröstet och tyckte att vi gjorde en god gärning som ersatte smutsig kolkraft med vår rena vattenkraft. Men vår goda gärning kostade. De reserver vi skulle haft under vintern försvann och likt gräshoppan som inte samlar för vintern stod vi nu utan reserver när kylan och kärnkraftsstoppen tärde på det lilla vi sparat ihop.

Visst fanns det hjälp att få. Vi kunde importera svindyr kolkraft från Tyskland och Polen, samma länder som vi sålt billigt till bara någon månad tidigare. Var fanns miljvännerna då?

Det finns ett kärvt ordspråk från den ö där jag tillbringade mina somrar: Den som ger tills han tigger ska ha stryk tills han ligger.

Vi har slumpat bort våra elreserver utan tanke på vintern eller någon morgondag. Vi har också fått en kindpust i form av rekorddyr el. Vi elkunder alltså. Elproducenterna gråter hela vägen till banken.

Nu är det dessutom kris i kärnkraften. Tsunamin pekade obehagligt tydligt på begreppet single point of failure, att en enda händelse kan slå ut flera olika system som annars skulle täcka upp för varandra. Detta kommer att kräva ombyggnader på existerande och nya verk, passiv kylning som kan aktiveras och drivas utan el kommer nog att bli krav även på existerande verk. Räkna med nya stopp för ombyggnader och fortsatt höga elpriser.

Andra bloggar om: japan, kärnkraft, slöseri, vattenbrist

Det tog inte mer än ett par dagar efter att jag varit i radio och talat om kärnkraftens relativt små miljöproblem förrän en tsunami och en jordbävning gett mig en påminnelse om hur relativa våra förutsägelser är.

Japansk kärnkraft har dragits med mångåriga problem och skandaler, och det är kanske ingen tillfällighet att nästa stora kärnkraftsproblem skulle drabba just där. Det är lätt att vara efterklok men att bygga ett kärnkraftverk på en strandtomt i ett av världens mest jordbävnings- och tsunamitäta länder kanske inte är en jättebra ide. Det är oklart vilka våghöjder man räknat med att byggnaden skulle klara.
Själva jordbävningen verkar ha gått bra utan svåra skador, men att få igång reservkraften för att sköta nödvändig efterkyning av härden var svårare. Med reservkraften utslagen blir härden het, så het att den kan skadas och till och med smälta helt eller delvis.
En skadad härd kan innebära att kraftverket inte kan komma att starta mer, Det är främst en ekonomisk skada, men ändå allvarlig.
Betydlgit värre är den risk för utsläpp som nu finns. Övertryck i härden gör att man måste släppa ut radioaktiva gaser. Själva härdinnehållet verkar – hittills – ha stannat på plats, vilket är hoppfullt. Låt oss hoppas att det stannar där.

Vad betyder det nu för Sveriges elförsörjning och våra elpriser?
Kärnkraften har nu kommit i dålig dager igen, utbyggnader och igångsättningsplaner ifrågasätts på politisk nivå. Om man nu i Tyskland avbryter planerna på att åter ta i drift gamla kärnkraftverk så kommer det helt klart att det driver priserna uppåt på sikt.
Om nu kortsiktiga populistiska krav på att svensk kärnkraft ska stängas av tvärt får gehör så får vi räkna med extrema priser hela vintern och kanske till och med elransonering.
Mer troligt är att kraven höjs även på svenska kärnkraftverk, kanske måste några byggas om vilket i sin tur medför mer stillestånd och högre elpriser på grund av brist på effekt. Fördelen är väl att vi kan få en säkrare kärnkraft på längre sikt.
Och Maud Olofsson kan tacka sin lyckliga stjärna att hon lyckades driva igenom att vi kan bygga nya kärnkraftverk i våras. Nu hade det inte gått.

Andra bloggar om: härdsmälta, kärnkraft

Ett medelpris* på 54,25 öre för 2010 gör året till det dyraste elåret i mannaminne (med eventuellt undantag för elkraftens början, när den var relativt sett dyrare än idag).

Så här har elpriset stigit sedan avregleringen:

Hur kunde det bli så? Det är samma kraftverk, samma förbrukare, samma väder (nåja) år från år.
Är det så att vi har höjt vår förbrukning så att vi håller på att slå i taket? Ja, lite mer förbrukar vi, men inte tillräckligt för att förklara allt.
Är det elproduktionen som plötsligt blivit dyrare? Ja, olja och kol har blivit betydligt dyrare genom åren, men vattnet är fortfarande gratis när det regnar från himlen.
Är det elproducenterna som lärt sig hantera börsen på ett sätt som gör att de har kontroll över prisbildningen? Döm själva.

*Spotpris  är ett ovägt medelpris för prisområde Sverige på elbörsen NordPool på årsbas.

Andra bloggar om: fördyring, kärnkraft, nord pool, spekulation, vattenkraft

Det hjälpte inte att starta kärnkraftverken, elpriserna fortsatte stiga på elbörsen.
Även om nu kärnkraften går på 95% (hur länge?), en toppnotering som inte nåtts på flera år, så har det inte pressat tillbaka elpriserna på elbörsen NordPool. På måndagen efter julhelgerna rusade priserna för alla produkter, mest för januariterminen. Enligt handlarna är det prognoser om kallare väder som styr prisbilden.
Samtidigt som kärnkraften dragit i gång har vattenkraften haft problem. I Lule älv har en stor ispropp dragit ner produktionskapaciteten motsvarande upp till ett och ett halvt kärnkraftverk. Nu ska isproppen grävas bort och förhoppningsvis blir det mer kraft tillgängligt då.

2010 blir nu det dyraste elåret någonsin, med ett genomsnitt på spotpriset som kommer att hamna på ca 54,5 öre/kWh. 2010 har bjudit på de två dyraste månaderna någonsin, februari med 93,1 öre/kWh och december med 83,7 öre (prognos).
Som jämförelse var medelvärdet för spotpriset under flera år i slutet av 1990-talet 12 öre/kWh. Priserna har alltså stigit med 350% sedan dess.

Andra bloggar om: Elbörsen, Elmarknad, ispropp, kärnkraft

Nu är förtroendet för elmarknaden och elbörsen lågt. Vanligt folk tror inte längre på att systemet med ett oligopol av producenter, en lättmanipulerad elbörs och myndigheter som tycker att marknaden fungerar bäst med elpriser på 15 kr/kwh klarar av att leverera den nödvändiga varan el på ett säkert sätt och till rimliga priser.
Myndigheterna reagerar med kritik och övervakning, men det cementerar bara bilden av en oansvarig elbransch. Lite samhällsansvar i branschen skulle inte skada.

Vad gör då svenska myndigheter för att stärka säkerhet och trovärdigheten?
Man vill tillsätta en kommitté, i det här fallet ett råd som ska övervaka budgivningen på elbörsen, och sammanfatta läget i rapporter i efterhand.
Man har fått erbjudande från kärnkraftsbolagen om en uppförandekod och att en representant för energimarknadsinspektionen ska få sitta med i kärnkraftsstyrelserna och titta på.
Vid sidan om detta gör energiminister Maud Olofsson regelbundna uppläxningar av kärnkraftföretagen för att de inte har verken igång på den kalla årstiden när de som bäst behövs.

Dessa insatser bekräftar bilden av en oansvarig elbransch och maktlösa politiker och myndigheter.
Därför var det befriande att lyssna till Magnus von Bonsdorff, som varit vd för den finska kärnkraftproducenten TVO, tala om att målet för den finska kärnkraften är att leverera utan avbrott och till låga priser.
Finsk kärnkraft har aldrig haft ett längre driftavbrott än 26 dagar, ens vid mycket omfattande ombyggnader. Det är dessutom förbjudet i Finland att göra större planerade avställningar under vintern. Där talar vi samhällsansvar, en vara som saknas i den svenska kraftindustrin, och som inga publikfriande utspel från myndigheter eller politiker hittills har lyckats trolla fram.

Andra bloggar om: energimarknadsinspektionen, kärnkraft, Maud Olofsson, samhällsansvar

Prognoser om kallt och torrt väder den närmaste månaden samt höga kolpriser fick elpriserna för nästa år att rusa på elbörsen Nordpool i slutet av veckan och på måndagen den 15.

Däremot ligger spotpriset kvar på ungefär samma nivå.

Väderprognosen spår kallare väder även i södra Skandinavien den närmaste tiden, vilket höjer förbrukningen. Det väntas även mindre nederbörd, vilket gör att de redan låga magasinsnivåerna inte fylls på som väntat.

De höga kolpriserna beror på att kineserna hamstrar kol i större utsträckning än vanligt. Kallt väder i Kina har fått många att oroa sig för bränsletillgången och ökat efterfrågan och därmed priserna på kol på världsmarknaden.

Spotpriserna däremot ligger kvar på ungefär samma nivåer som förut. Där har snarare tillgången på el ökat i och med att reaktor 2 nu startat i helgen. Ytterligare två svenska reaktorer väntas starta i nu november, Oskarshamn 3 och Ringhals 1. När de startar blir produktionen i kärnkraften 90 procent av maximal produktion, och risken för elprischock minimeras enligt Svenska Kraftnäts beräkningar av försörjningsläget i vinter.

Andra bloggar om: Elprischock, kärnkraft, oskarshamn, Ringhals, svenska kraftnät

Kärnkraftverken startar nu upp ett efter ett och därmed minskar risken för en elprischock i vinter.
På tisdagsmorgonen kopplades Forsmark 3 in på nätet och beräknas nå full effekt på torsdagen.
Det betyder att 55% av kapaciteten på de svenska kärnkraftverken är i drift, upp från 40% för två veckor sedan.
Näst i tur att starta står Oskarshamn 2 den 12 november, Ringhals 1 den 22 november och Oskarshamn 3 den 26 november.
På Oskarshamn 3 har man gjort en tillfällig lösning på ett problem med turbinlager som gör att man slipper ett längre driftstopp och kan starta verket redan 26 november, fast med något lägre effekt. Den slutliga reparationen tar man nästa år för att inte få onödigt stillestånd i vinter.
Om alla verk startar som de ska och fortsätter att gå hela vintern är risken för elprischock igen borta.
Även om något enstaka verk hackar så är risken mycket liten för elprischock om det blir en någorlunda normal vinter.
Endast kombinationen av flera avställda kärnkraftverk och extremkyla kan utlösa elprischocker av den typ vi såg förra vintern.

Kärnkraftverk i drift den 2 november 2010:

Andra bloggar om: Forsmark, kärnkraft, oskarshamn, Ringhals