Elprisbloggen

Det finns två grundläggande teorier om varför elen är så dyr. Elbolagen brukar hävda skatternas stora och ökande andel av elpriset för konsumenter. Andra brukar dra fram den stora överlönsamheten i elproduktionsledet som en anledning till ökande elpriser.

Tyvärr har båda rätt.

Skatteteorins anhängare brukar peka på elskatterna som höjts stadigt på grund av politiska beslut. Målet har varit att försöka minska förbrukningen av el genom att höja priserna och därmed minska efterfrågan. Elskatter och elcertifikat betalas direkt av konsumenter och mindre företag. Handeln med utsläppsrätter fördyrar elpriset indirekt för alla, trots att vi redan har ett närmast koldioxidfritt elsystem i Norden. Sedan tillkommer direkta skatter på kärnkraft och vattenkraft.

Girighetsteorin bygger på att grundpriset för el utan skatter har stigit från runt 10-20 öre/kWh vid avregleringen till dagens ca 40-50 öre. En del av detta kan skrivas på utsläppsrätternas konto men det täcker inte allt. Marginalprissystemet verkar prisdrivande på el. När all el på marknaden betalas med marginalpriset för den dyraste elen så blir det en avsevärd skillnad på genomsnittspriset och marginalpriset. En skillnad som går rakt ner i el producenternas fickor och sedan stannar där. Enligt ekonomisk teori ska dessa vinster gå till att bygga ny produktion som långsiktigt sänker priset. Men idag är möjligheten att bygga storskalig ny produktion nästan omöjlig av politiska och miljömissäga skäl. Att regeringen lagt makten över nybyggnad av kärnkraft i händerna på befintliga ägare bidrar inte till att göra det lättare för nya aktörer att investera, nu när det äntligen blivit möjligt att bygga nytt.

Så tyvärr. Båda konspirationsteoretiker har rätt. De som gråter hela vägen till banken är staten som har elbranschen som mjölkko, och ägarna till elproduktionen som garanteras fortsatt oligopol. Är det en tillfällighet att vi hittar staten även som storägare till elproduktion?

Andra bloggar om: elmarknaden, elpriser, elskatt, kärnkraft, utsläppsrätter

I en rapport från tankesmedjan Liberalerna – ej att förväxla med partiet med liknande namn – hävdas att man bör sänka elskatten i södra Sverige för att därmed komma tillrätta med de ökade kostnaderna som elområdena för med sig främst i elområde 4, det sydligaste elområdet.

Man hävdar att större delen av elpriset är skatter och räknar också med löneskatter inom elbranschen, vilket är ett nytt koncept. Men även utan löneskatter går en stor, alltför stor del av elpriset till skatt.
Nu har delar av industrin en extremt låg elskatt till skillnad från privatpersoner och småföretag. Det gör att dessa företag redan har en sänkt skatt även om de återfinns i elområde 4. De är inte hjälpta av en skattesänkning.
Sänker man skatten även i syd så blir det bara en del av mellansverige kvar med hög elskatt och delar av norra Sverige med reducerad elskatt. Det blir då svårt att motivera elskatt överhuvud taget, annat än som en straffskatt för mellansvenskar.

Att det blir dyrt i elområde 4 är en beklagligt faktum. Även om priset kanske sjunker i takt med att ledningar byggs ut så blir det för dyrt tillräckligt länge för många företag. De flyttar eller lägger ner, och elmarknaden kompenserar sig själv så att elförbrukningen minskar och priset sänks.

Förr i tiden hade industrin i hela Sverige en konkurrensfördel med låga elpriser. Därmed kunde vi trots landets avlägsna belägenhet producera och konkurrera. Denna konkurrensfördel är nu borta och kommer inte igen. Det är istället den elproducerande sektorn som övertagit konkurrensfördelen som tidigare varit spridd över hela industrin. Kraftproducenterna gör sagolika vinster och har råd att låta kärnkraftverken stå stilla månader i sträck. Vinsterna delas ut till ägarna, svenska staten, finska staten och bayerska staten förutom till privata ägare. Alternativt så köper man upp andra energibolag i till exempel Holland.

Genom att Sverige anpassat sig till EU:s syn på elmarknaden har vi utdömts att stå för ett evigt el-underhåll till Danmark och förlängningen även Tyskland och Polen. Danmark klarar inte att försörja sig själva med el, Tyskland kommer inte heller att göra det när kärnkraften stängs ner. Det blir ”die dumme Schwedern” som får betala kalaset och se till att hjulen rullar i resten av europa. Priserna i Sverige höjs och knaprar ännu mera på den lilla konkurrensfördel som vi haft.

Rapportförfattarna, så liberaler de är, glömmer att ställa sig den självklara frågan: Vem tillhör Sveriges elproduktion? Nio miljoner svenskar eller några hundra miljoner europeer?
Det självklara svaret är att vår elproduktion är vår egen, att fritt hushålla med. Vi kan stödja Norge när det är lite vatten i deras magasin, och vi får tillbaka när kärnkraften står stilla. Men av Danmark får vi inget och inte från Tyskland eller Polen heller. Det är en ensidig handelsrelation som undergräver vår industriella ställning.

Rapportförfattarna hoppas vidare på att utbyggnad av elnäten ska utjämna skillnaderna mellan elområde 4 och resten av Sverige. Det är ett fåfängt hopp. I och med att vi avsagt oss möjligheten att styra över vår export så hjälper det inte att bygga ut ledningarna inom Sverige. Allt rinner rakt igenom ner till Danmark och Tyskland. Det finns ingen återvändo. All vår el är tysk eller dansk, kommer det att visa sig. I Tyskland och Danmark kan man nu lugnt luta sig tillbaka och lita på att svenskarna ska klara elnotan.

Andra bloggar om: elområden, elskatt, liberalerna

Vid årsskiftet ökar som Elprisbloggen tidigare meddelat elskatten med 1,5 öre (1 öre i norrlandskommunerna). För att ge en rättvisande bild av elpriserna i avtalen lägger jag in skattehöjningen redan nu, eftersom de flesta avtal börjar vid årskiftet.
Förhoppningsvis går elpriserna ner nu så att det motsvarar skatten.
Höjning av elskatten påverkar alla, eftersom elbolagen har rätt att ändra priset när skatten höjs

Dessutom höjs elcertifikaten från årsskiftet på grund av att kvotplikten ökar, det påverkar främst de rörliga avtalen där elbolaget gjort förbehållet att kunna ändra påslaget löpande.
I bundna avtal ska elcertifikaten vara inräknade och får inte höjas under avtalets löptid.

[tags]prisjämförelse, elskatt, elprisguiden, elcertifikat[/tags]

Andra bloggar om: Elcertifikat, Elprisguiden, elskatt, prisjämförelse

Vid sidan om budgetens skattesänkningar pågår en ständig skattehöjning i det tysta. Som elkonsument kan man inte räkna med skattesänkningar utan bara med höjningar. 400 kronor extra kommer skatte- och avgiftshöjningen att kosta ägarna av ett elvärmt hus nästa år.

Från årsskiftet går elskatten upp med 1,5 öre per kWh eller 300 kronor för ett elvärmt hus. Elskatten kostar då 35,25 öre /kWh.
Dessutom ökar kostnaderna för elcertifikat genom att kvotplikten höjs. Den höjningen kommer att kosta cirka ett halvt öre till beräknat på dagens priser för elcertifikat.
Lite beroende på vilket elavtal man har så slår elcertifikatshöjningen olika, den är redan inprisad i de bundna avtal som nu säljs men kommer att synas på de rörliga avtalen. Den som har gamla bundna avtal med separat redovisning av elcertifikat kommer också att få se en höjning.
När det gäller elcertifikaten finns det ett ljus i tunneln. Kvotplikten ökar nästa år igen men ska sedan inte höjas mer utan långsamt trappas ner igen fram till år 2030. Då ska miljövänlig elproduktion klara sig utan denna subvention, är det tänkt. Den som lever får se.

Elskatten däremot slår igenom på alla avtal direkt.
För den som bor i någon av de kommuner i norra Sverige som har låg elskatt ökar elskatten med 1 öre till 23,75 öre/kWh. Alla priser är inklusive moms.
[tags]elskatt,elcertifikat,skattehöjning[/tags]

Andra bloggar om: Elcertifikat, elskatt

Nu är elpriserna höga och elbolagen gräver guld med grävskopa. Då är det lätt att tänka sig en skatt på oskäliga vinster hos elbolagen. En sådan skatt har tidigare diskuterats i Sverige och är på väg att införas i Finland. Men det vore ett gigantiskt misstag att försöka skatta bort de felfunktioner på elmarknaden som drivit upp priset på ren spekulation.

Idag betalar vattenkraften och kärnkraften en extraskatt i form av ökad fastighetskatt på vattenkraft och produktionsskatt på kärnkraft. Sedan tillkommer vanlig elskatt, elcertifikatsavgift ( som också är en slags skatt) och moms för privatpersoner.

När elpriserna går upp höjs röster för att öka skattebördan ytterligare. Till exempel Piteå-tidningen och Folket  som skriver ”Varför inte beskatta de stora elbolagens övervinster för att därmed kunna sänka de elpriser som blivit allt mer betungande för allt fler hushåll?” (samma formulering, måste vara en cirkulärledare och därmed förankrad på hög nivå istället för en enstaka ledarskribents flummerier)

I Finland räknar näringsminister Mauri Pekkarinen med att raka hem motsvarande 1,5 miljarder kronor om året på en så kallad windfallskatt för elbolagen.

Hur han och andra skattekramare kan få det till att elpriserna skulle bli lägre med ökade skatter går över min horisont. Tvärtom riskerar det att cementera högre elpriser, eftersom elbolagen är fria att ta ut skattehöjningen på sina kunder. Alternativet är att åter reglera elmarknaden och endast tillåta självkostnadspriser. Låter som stort ingrepp i den företagsamheten, men för vattenförsörjning fungerar det bra. Där tillåts inga rövarvinster. Samtidigt har vi det bästa dricksvattnet i Europa och slipper köpa vårt vatten på någon ”Nordisk vattenbörs”.

[tags]windfallskatt, elskatt, övervinster, elbolag,elpriser[/tags]

Andra bloggar om: elbolag, elpriser, elskatt, övervinster, windfallskatt

Så är det dags igen för den årliga elprishöjningen våra politiker har beslutat om. Som om det inte räckte med de prishöjningar som marknaden själv levererar så kommer elpriserna att stiga med cirka 2,5 öre. Det beror på dyrare elskatt , dyrare elcertifikat och höjd skatt på kraftverk. Norrlänningarna kan istället glädja sig åt kraftigt minskad elskatt, hela 3 öre ned.

Höjningarna slår igenom lite olika beroende på vilka avtal man har. Elskatten höjs med 0,6 öre i en årlig indexupräkning. Den höjningen slår igenom direkt från årsskiftet oavsett vilket avtal man har, bundet eller rörligt. Men i norra Sverige blir det en rejäl rabatt, där sänks elskatten med hela tre öre. Gäller i de områden som sedan tidigare haft sänkt elskatt.
Elcertifikaten blir dyrare på grund av att kvotplikten höjs från 15,1 till 16.3 procent. Elbolagen ska alltså för din räkning köpa ännu fler elcertifikat än förra året. Höjningen beräknas kosta cirka 0,4 öre per kWh. Här slår höjningen olika beroende på vilken typ av avtal man har. De som har ett bundet avtal tecknat under 2007 ska ha elcertifikaten ingående i elpriset, och där ska det inte bli någon höjning utöver vad som finns i avtalet. De som har rörliga avtal, tillsvidarepris eller bundna avtal tecknade före 2007 kommer att få hela höjningen på elräkningen.
Slutligen höjs fastighetsskatten för vattenkraftverk och kärnkraftverk med cirka 1,5 miljarder kronor. Det blir cirka 1,5 öre per kWh utslaget på Sveriges elförbrukning. Den höjningen kommer att slå igenom i de priser som erbjuds på nya avtal och även på rörliga priser.
Totalt hamnar höjningen på cirka 2,5 öre per kWh inklusive moms.
På Elprisguiden redovisas de ändrade elskatterna redan nu. Det beror på att du jämför priser på kommande avtal och då blir det riktigare att visa vad du verkligen kommer att betala istället för en skattesats som snart blir inaktuell.
De andra höjningarna kommer in via elbörsen och bolagens uppgifter om elcertifikat.

Andra bloggar om: Elcertifikat, elmarknaden, elpriser, elskatt, kärnkraft, Skatter, vattenkraft

Från årsskiftet kommer elpriset att gå upp med cirka ett öre per kilowattimme. Det är höjda avgifter för elcertifikat och höjd elskatt som trycker upp elpriserna.

Elcertifikatsavgift är en slags skatt som som utgår på elleveranser till privatpersoner. Det innebär att elbolaget ska ge ett stöd till miljövänlig elproduktion genom att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel, kvotplikten, av kundernas förbrukning. Elcertifikaten utfärdas av miljövänliga kraftverk som på så sätt får extra betalt för sin elproduktion. Den här kvotplikten höjs från årsskiftet från 12,6 % till 15,1 %.
Det betyder att elpriserna för privatpersoner kommer att höjas något, uppskattningsvis 0,5-1 öre/kWh. Samtidigt så höjs elskatten med 0,4 öre (0,3 öre i vissa Norrlandskommuner).
Eftersom elcertifikaten har debiterats separat har elbolagen kunnat höja debiteringen för elcertifikat löpande, även för den som haft ett fast elavtal.
Det ska inte gå längre. Från årskiftet ska elcertifikatsavgiften ingå i alla elavtal och kan alltså inte höjas i efterhand för fasta avtal. Elbolagen ska också redovisa ett pris där elcertifikaten ingår för hela avtalstiden.
Det är fortfarande tillåtet att ange hur stor andel av elpriset som motsvaras av elcertifikat. Därför kommer Elprisguiden att även i framtiden att ange elcertifikatens andel av det totala elpriset för de bolag som väljer att redovisa det.
För de elbolag som inte redovisar hur stor andel av priset som utgörs av elcertifikat kommer rutan för elcertifikat att vara tom.
För prisjämförelsen spelar det ingen roll. Det totalpris du ser på Elprisguiden är det totalpris som du kommer att få betala, förutom nätavgiften.
Fasta avgifter, baspris, elcertifikat, elskatt, moms, startavgifter, omteckningsrätter, bra miljöval, ja alla delar av elpriset räknas samman och fördelas efter ditt val av förbrukning och elskatt. Valfria tillägg som bra miljöval och omteckningsrätter redovisas för sig.
Kom ihåg: Du behöver bara jämföra ett pris, totalpriset. Där ingår allt som du behöver veta om elpriset.
Du behöver inte tänka på om den fasta avgiften är stor eller liten. På Elprisguiden är den alltid medräknad för den elförbrukning du valt.

Lycka till i jakten på ett bra elpris!

Andra bloggar om: Elcertifikat, elpriser, elskatt

Efter nyår kommer elpriset att gå upp. Höjningen är på 0,5 öre inklusive moms
och beror på höjd elskatt från årsskiftet.

- Elskatten höjs med en indexuppräkning vid årsskiftet, den ska följa inflationen, säger Mattias Normand, skatteexpert vid energimyndigheten till Elprisguiden.
Elskatten för privatpersoner höjs från 26,1 öre per kilowattimme, kWh till 26,5 öre/kWh. Moms tillkommer även på elskatten och då kostar skatten totalt 33,1 öre /kWh. I vissa Norrlandskommuner är elskatten lägre och höjs efter årskiftet från 20,1 öre/kWh till 20,4 öre/kWh.
Samtidigt höjs också en rad andra energiskatter med en indexuppräkning. Elskatten för industrin höjs inte.
På Elprisguiden.se införs den nya elskatten redan nu för att besökarna ska få en rättvisande bild av elkostnaden nästa år.

Andra bloggar om: elpriser, elskatt

Skatter och avgifter utgör en stor del av din elkostnad. En vanlig elkund betalar mer än 40 % av elkostnaden i skatt. Skatterna har stigit de senaste åren och höjdes senast vid årsskiftet.

Skatterna utgörs av elskatt som beräknas på förbrukad mängd elenergi och moms som tillkommmer med sedvanlig procentsats på 25 %. Man betalar alltså skatt på skatten.
Elskatten är olika stor för olika förbrukare. Privata hushåll i södra Sverige betalar mest, 26,1 öre/kWh, medan företag och industrin kan komma ner till 0,5 öre/kWh. Privatpersoner i norra Sverige har en reducerad elskatt och betalar 20,1 öre/kWh. Det gäller samtliga kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, samt Ljusdal, Malung, Mora, Orsa, Sollefteå, Torsby, Ånge, Älvdalen och Örnsköldsvik.
När du jämför elpriser i elprisguiden.se kan du bocka för alternativet låg elskatt så tar beräkningen hänsyn till din elskatt när den räknar ut priset per kWh och för hela året. Rangordningen mellan företagen påverks dock inte, eftersom skatten är lika stor för alla.
Elkraft beskattas även i andra led. Elproduktionen belastas med en speciell fastighetsskatt som är högre för vattenkraftverk. Kärnkraftverk får betala en speciell effektskatt samt avgifter för att täcka kostnader för framtida avveckling med mera. El producerad i kraftvärmverk drabbas av bränsleskatt.
Eldistributionen, nätbolagen, betalar avgifter i form av elsäkerhetsavgift, nätövervakningsavgift, och elberedskapsavgift samt moms på sina tjänster.
För statsbudgeten är elskatter en viktig inkomstkälla. Totalt beräknas elskatten dra in cirka 17 miljarder kronor och momsen från elområdet ytterligare cirka 10 miljarder kronor.

Dessutom finns ett system med elcertifikat, som inte är en skatt eller avgift utan ett sätt att styra pengar till miljövänlig elproduktion. Elcertifikatavgiften redovisas oftast separat av elbolagen.

Andra bloggar om: Elcertifikat, elskatt