24 februari 2011

Nu slår elupprorets timme! Släck ner – i protest mot höga elpriser

Kategori: Elupproret — Taggar: , , — Magnus Askaner @ 10:21

Dags för en el-protest! Söndagen den 6 mars kl 20-21, 2011 visar vi tydligt vad vi tycker om höga elpriser. Då släcker vi ner lampor och elprylar i protest, så mycket vi bara kan och tål.
Släck ner hela huset, byn och staden.
Visa dina grannar att du bryr dig och att du inte är nöjd!
Visa politikerna att du kräver handling istället för passivitet!
Visa elbolagen att nu har de tjänat för mycket!

Gör så här: Klockan åtta på kvällen den 6 mars så släcker vi lamporna, i första hand de som syns utifrån. Stäng gärna av ännu mer för att visa ditt el-oberoende. Tänd gärna ett ljus och sätt i fönstret, för att visa att du tror på förändring. Protesten fortgår i en timme till klockan nio.

Sprid detta, på Facebook, bloggar, telefon och överallt så att vi blir så många som möjligt och så att alla får en chans att vara med.

Elupprorets krav:

Nu får det vara nog med spekulationerna på elbörsen och den tafatta inställningen från regeringen!
Vår elproduktion är i händerna på ett fåtal storbolag.
På elbörsen drivs priset upp till enorma nivåer vid minsta köldknäpp.
Viktiga kraftverk står stilla när de som bäst behövs.
Myndigheterna hukar i busken, ingen har ansvar för Sveriges elförsörjning eller en fungerande elmarknad.
Vi kräver:

  • Ansvar och samling för en el- och energipolitik som tillgodoser våra behov av el till ett rimligt pris.
  • Bättre reglering av elbörsen, insyn och stopp för skadlig spekulation.
  • Att oligopolet på elmarknaden bryts upp för en bättre fungerande marknad.
  • Att regeringen tar sitt ansvar för den uppkomna situationen.
  • Att ny, säker och tillgänglig elproduktion stimuleras i en omfattning som säkrar tillgången framöver.
  • Att Sverige inte ska behöva ta ansvar för Danmarks misslyckade energipolitik genom att elpriset ska höjas för boende i södra Sverige.

http://ww.elupproret.nu
Elupproret på Facebook:

Andra bloggar om: , ,

21 februari 2011

60 procents vinstmarginal i elproduktionen

Kategori: elpriser, elproduktion — Taggar: , , , , , — Magnus Askaner @ 9:11

Elbolagen och speciellt elproducenterna tjänar väldigt bra, ett faktum som irriterar deras kunder.
Att bolagen som helhet tjänar bra är en sak, som det framgår i E24:s artikel.

Pengarna kommer från elproduktionen, där vinstmarginalerna ligger runt 60 % på omsättningen.
Här är siffror för Fortum Generation AB, som står för elproduktionen i bolaget:

BOKSLUT & NYCKELTAL

2009-12 2008-12 2007-12
Antal anställda 154 142 137
Omsättning (TKR) 12 382 830 13 156 987 9 944 852
Res. e. finansnetto (TKR) 6 957 904 6 373 433 4 679 177
Årets resultat (TKR) 4 788 607 4 654 263 3 438 928
Summa tillgångar (TKR) 31 434 178 31 023 649 29 520 558
Vinstmarginal 60,69 % 55,79 % 53,50 %

Eon Vattenkraft AB:

BOKSLUT & NYCKELTAL

2009-12 2008-12 2007-12
Antal anställda 122 130 117
Omsättning (TKR) 2 470 916 4 264 476 4 093 910
Res. e. finansnetto (TKR) 1 207 974 12 024 887 2 491 183
Årets resultat (TKR) 880 686 11 615 364 2 896 514
Summa tillgångar (TKR) 20 785 612 34 994 671 25 056 690
Vinstmarginal 66,59 % 45,38 % 70,68 %

Vattenfall har tidigare haft elproduktionen liggande inne i koncernen, vilket gör att det inte går att utläsa vinstmarginalen för just elproduktionen.

För kärnkraftföretagen gäller att de säljer kraften vidare till självkostnadspris till sina ägare. Vinsten på skillnaden mellan produktionskostnad och marknadspris hamnar då hos ägarna istället för i produktionsbolaget.

Andra bloggar om: , , , , ,

14 februari 2011

Elnätbolagen gråter hela vägen till banken

Kategori: elnät, elpriser — Taggar: , — Magnus Askaner @ 16:43

Det finns få verksamheter som är så lönsamma och så fria från ekonomisk risk som att bedriva elnät i Sverige. Kunderna är inlåst i ditt lokala monopol. Du kan nästan fritt höja taxan både för nyanslutning och för abbonnemang, utan att den myndigheten som ska granska dig reagerar nämnvärt.
Om du är ett kommunalt bolag så levererar du en stadig ström av pengar till kommunkassan, en slags extra kommunalskatt som tas ut i första hand av de som har oturen att ha elvärmda hus.
Ingår du i en större koncern så är det likadant där, dina inkomster ser till att koncernen kan investera våghalsigt utomlands och expandera med elnätskundernas pengar.
När det är snöfattiga, milda vintrar sparar du in på underhåll till den grad att ledningarna hänger löst i stolparna. Om det blir oväder och avbrott så tar man bara på sig en förvånad min och skyller på att extremt väder. Sen blir man tvungen att förbättra och reparera, och får då en anledning att höja taxan ännu mer.
Det finns undantag. Bolag på mindre orter som drivs av serviceanda och där ägarna inte ser elnätet som en bankomat att hämta pengar ur. Där har man investerat löpande och minskat både avbrott och kostnader för att åka ut och röja journätter i skogen.
Den senaste påfundet från elnätföretagens sida är de smarta elnäten, en våt dröm om total fjärrstyrning av hushållsapparater från varmvattenberedare till tvättmaskiner. Men kalkylerna förskräcker. Erfarenheterna visar att det är dyrt att bygga och driva smarta elnät, och sparmöjligheterna är högst begränsade.
Men för elnätföretagen är det en ny guldgruva som öppnar sig. Dyrare elnät för kunderna betyder mer pengar till elnätbolagen. Monopolet och den svaga tillsynsmyndigheten öppnar för detta. För elkunderna är det bara att betala kalaset, som vanligt. Elnätbolagen kan gråta hela vägen till banken.

Andra bloggar om: ,

10 februari 2011

Inte elhandlarnas fel att priset stiger

Kategori: Elprischock, elpriser — Taggar: , — Magnus Askaner @ 8:11

Nu slår elmarknadsinspektionen vilt omkring sig för att hitta syndabockar till de höga elpriserna.
Turen har kommit till elhandelsföretagen som nu anklagas för att smyghöja elhandelspriserna med hjälp av volymvägning. Upp till sex öre mer per kWh kan det kosta enligt SvD.
Men att skylla på elhandelsföretagen är missriktad kritik.
Elhandelsföretagen tar en risk mot sina kunder och det handlar om att man köper el per timme och säljer till ett genomsnittspris per månad. Eftersom kunderna har en förmåga att förbruka lie mer el när elen är lite dyrare så måste elhandelsbolaget lägga på en summa för att täcka det.
Hittills har man löst det genom ett fast påslag, men för att inte åka på smällar så måste man ta ut den faktiska kostnaden. Den kan som Svd skriver uppgå till cirka 5 öre/kWh enstaka månader, till exempel i februari förra året. Men sett till hela året så blev det betydligt beskedligare, cirka 1,45 öre/kWh. Den siffran har legat i stort sett konstant de senaste fem åren.
Här är en tabell med Nordpools månadsmedelvärden och det vägda spotpriset sedan januari 2010.

Månad

NordPool månadsmedel öre/kWh

Volymvägt enligt SvK öre/kWh

Skillnad öre/kWh

Skillnad i %

2010-01

67,1

70,18

3,08

4,59%

2010-02

93,15

98,33

5,18

5,56%

2010-03

57,44

58,94

1,5

2,60%

2010-04

42,78

43,04

0,26

0,62%

2010-05

38,29

39,76

1,47

3,85%

2010-06

40,15

41,26

1,11

2,76%

2010-07

43,53

44,19

0,66

1,52%

2010-08

40,71

41,59

0,88

2,16%

2010-09

47,27

47,66

0,38

0,81%

2010-10

47,56

48,18

0,62

1,30%

2010-11

52,43

54,3

1,86

3,56%

2010-12

83,29

84,61

1,32

1,58%

2011-01

62,21

62,7

0,49

0,79%

1,45

2,44%

Du kan hitta volymvägda priser på http://mimer.svk.se/Schablonavrakningspriser/

NordPools månadsmedelvärden finns här: http://wwwdynamic.nordpoolspot.com/elspot/SEK.htm

Andra bloggar om: ,

09 februari 2011

Därför fungerar inte elbörsen

Kategori: Elprischock, elproduktion — Taggar: , , — Magnus Askaner @ 15:59

Instängd elproduktion, ingen flexibilitet i efterfrågan och hemlighetsmakeri i budgivningen.
Det är en svidande kritik av de saker som idag utmärker elbörsen Nordpool och som ledde fram till tre pristoppar förra vintern och en nu i vintras som kostade elkunderna miljarder.
Kritiken finns att läsa i ”NordREG report on the price peaks in the Nordic wholesale market during winter 2009-2010”, utgiven av Nordreg, ett samarbetsorgan mellan Nordens tillsynsmyndigheter.

Att kärnkraften gick på rekordlåg effekt och att vinterkylan var hård är väl känt och gjorde bara sakerna värre. Men i detta inlägg fokuserar jag på elbörsen och elkraftssystemets funktion, eller snarare brist på funktion. Förhoppningsvis är kärnkraften bättre i skick kommande vintrar, men elmarknadens brister måste vi leva med varje dag om vi inte tar tag och förbättrar marknaden.

Elöverföringen mellan södra Norge och Sverige har haft problem lång tid. För ett par år sedan var kablarna under Oslofjorden av och kunde inte lagas förrän efter ett och ett halvt år, något som höjde elpriserna i Sverige med 10 öre i genomsnitt.

Den 8 januari 2010 klockan 8 på morgonen slog elbristen till. Produktionen av el räckte inte till konsumtionen. Det fattades på flera håll, främst i mellersta Norge, Södra Sverige och i Finland.
Men det skulle visa sig att prognoserna var betydligt högre än det verkliga utfallet, något som ledde till en rad felbeslut och att elbörsen under några timmar slog i taket.
Överföringen från Norge till Sverige stängdes ner. Anledningen var att man trodde att förbrukningen i Oslo skulle bli mycket högre än väntat, det fanns inte utrymme för att både försörja Oslo och att skicka vidare kraft till Sverige.

Även Polenkabeln var avstängd under en kritisk timme.

Elkrisen var ett faktum. Reservkraften måste startas för att upprätthålla balansen i systemet och undvika elransonering och nedsläckning. En sådan nedsläckning skulle skötas av de lokala elbolagen, som skulle släcka ner stadsdel efter stadsdel i ett rullande schema. En timma elavbrott, sedan på med strömmen i kanske åtta timmar, sedan strömavbrott igen i en timme, ända till krisen lagt sig.

Det var dags att dra igång reservkraften. Reservkraften är upphandlad i förväg av Svenska Kraftnät och startas på kommando när det är risk för elbrist. Eon och Vattenfall startade upp oljekraftverk för att trygga försörjningen.

När de höga elpriserna var ett faktum reagerade förbrukarna snabbt och drog ur sladden till elslukande verksamheter som kunde avvaras någon dag. Men det var försent för att påverka priset.
Totalt drog man ner förbrukningen med 2000- 2500 MW i Sverige och Finland, där de högsta elpriserna slog som hårdast.
Detta gjorde att prognosen var grovt överskattad. Reservkraften gick igång för att täcka regionala brister, men det blev inte mer än 0,3 procent av Sveriges elförbrukning, som mest 190 MW.
Den verkliga förbrukningen blev alltså betydligt lägre en prognoserna, men ändå fick prognoserna ligga till grund för beslutet att stänga av den viktiga elledningen från Norge till Sverige.

Vad är då slutsatserna från den utredningen?

1. Marknaden är i obalans. De stora aktörerna har en bättre överblick och mer information än elbörsens mindre spelare.
2. Hemlighetsmakeriet gör det omöjligt att för en utomstående att egentligen förstå hur marknaden fungerar. Att forskare får tillgång till data och kan studera hur elbörsen fungerar är avgörande för att man ska kunna försäkra sig om att elmarknaden fungerar.
3. Det är svårt att analysera de data som faktiskt finns. Det finns mycket data, men tillgången är begränsad, det finns fel och brister.

Till det som borde offentliggöras hör budkurvorna med viss fördröjning, samt tillgänglig produktion och överföringar i realtid.

Själv tycker jag att man kan jämföra med Stockholmsbörsen. Där är budkurvorna offentliga och tillgängliga i realtid för en mindre avgift. Anonymiteten garanteras genom att större aktörer använder sig av flera mäklarhus och därför kan man inte veta vilken aktör som ligger bakom vilket bud.

Nordreg vill också göra det lättare för förbrukarna att dra ner på konsumtionen i högpristider. Men det är inte lika lätt att göra i praktiken. Att få industrin att dra ner på produktion är tekniskt sett en lätt uppgift, men i praktiken är industrin ovillig att dra ner. Och vem kan klandra dem? Det är dyrt och man kanske går back, men alternativet att stänga ner produktionen är ännu sämre.
Att få hushållen att ändra sin förbrukning är tekniskt sett svårt. Nya mätare räcker inte, det är ändå inte säkert att hushållen kan och vill ändra sin förbrukning. Att tvångsreglera hushållens elavtal och elutnyttjande är ett alternativ när marknaden inte fungerar, men är det verkligen en framkomlig väg?
Den allvarliga bristen är att man inte kan förutsäga förbrukningen tillräckligt noggrant, och därmed riskerar att fatta fel beslut.

När man stänger ner en elöverföring mellan två länder eller elområden så påverkar det marknaden oerhört. Men den systemoperatör som stänger ner överföringen tar inga ekonomiska hänsyn till elkunder eller producenter. Tvärtom så kan en systemoperatör tjäna pengar på flaskhalsar i systemet och då finns det inga incitament för att minska flaskhalsarna.

När elbristen är ett faktum och reservkraften startas upp så bjuds den in på elmarknaden till det högsta priset som finns just då. Anledningen är att man vill inte störa marknadens budgivning, men öppnar ändå för manipulation när en liten volym på hög nivå förändrar prissättningen för hela marknaden.
För elkundernas bästa vore det bättre att istället betala en fast avgift för att ha tillgänglig reservkraft och i bristsituationer endast betala marginalkostnaden, vilket skulle sänka prisnivån till en bråkdel av det tak på 18 kronor/kWh ( som man nådde i Danmark i december 2010 ).

Sist men inte minst så kan det vara dags att överväga en annan konstruktion för elmarknaden. Dagens elmarknad skapar höga priser, som i sin tur skapar incitament för att bygga ut produktion. Men för en producent kan det istället vara lönsammare att hålla tillbaka produktion i en bristsituation.
En alternativ modell för prissättningen kan vara att priset sätts som en funktion av hur budkurvan ser ut. Det skulle ge lägre priser och mindre risk för pristoppar.

Så hur reagerar då vår myndighet Energimarknads inspektionen på denna rapport?
Jo, man tar endast fasta på den del som handlar om elkundernas flexibilitet.
Inget om att göra data om produktion och budkurvor offentliga. Ett insynsråd är det enda man har att komma med. Då är hemlighetsmakeriet säkrat, samtidigt som man kan låtsas öppenhet.
Det vore bra om Energimarknadsinspektionen någon gång kunde ställa sig på elkundernas sida. För omväxlings skull.

Andra bloggar om: , ,

01 februari 2011

Nätavgifter är inte elmarknad, de är monopol

Kategori: Elmarknad, elnät — Magnus Askaner @ 21:17

7 miljarder om året mer i nätavgifter. Det blir resultatet av den nya tillsynen av nätavgifterna om Energimarknadsinspektionen får som de vill.
Detta utan att vi får något tillbaka för det. Vi har redan betalt elnäten, och överskottet plockas ut år för år och går till kommunala förlustprojekt, till att köpa elbolag ute i Europa och till allt annat än att sänka avgifterna för elkunderna.
Energimarknadsinspektionen saknar helt initiativförmåga att komma tillrätta med elnätbolagens prishöjningar.
Det här är ingen nyhet, Konkurrensverket var först med att uppmärksamma det, i Göteborgs-Posten fanns en debattartikel, här på bloggen har jag varit en ropandes röst, men nu börjar det röra sig på allvar.
- Det finns något i hela elmarknaden som är sjukt, säger riksdagsman Sven Erik Bucht från Haparanda.
Men i det här fallet är det inte elmarknaden som är sjuk, det är monopolet som är sjukt. Elnätföretagen har ett monopol som getts till dem av staten, och de förvaltar sitt monopol på bästa företagsekonomiska sätt, genom att höja priserna och sänka servicen.

Den här bloggen sponsras av Elprisguiden