Nu går priserna upp och mitt avtal går ut snart. Är det klokt att ta rörligt eller bundet 1 år eller något av fastprisavtal 2-3 år, frågar sig en användare. Han vill kunna teckna avtal senare när elpriset gått ner.
Elprisguiden svarar:
Priserna för år 2008 har gått upp rejält, som du själv skriver. Det som driver priserna är framför allt förväntan om att utsläppsrätterna ska driva upp
elpriset, det är ungefär 15 öre/kWh som det handlar om.
Det kan ändras lite upp och ned, men några större ändringar kommer först att ske en bit in på året när handeln väl kommit igång ordentligt. Därför kan det vara poäng att antingen ta rörligt nu och binda senare när man tycker att läget är bra, eller att redan nu binda upp sig för ett lite längre avtal.
Att binda sig för ett år enbart är sämre. Dels minskar din handlingsfrihet under året som kommer, dels kommer du inte att hinna tjäna så mycket på att ha bundit priset om priserna går upp kraftigt. Du måste teckna om snart och då kanske till ett högre pris. Min rekommendation är att antingen ta rörligt från och med den tid
där ditt avtal går ut, för att senare bestämma sig för att eventuellt binda, eller att binda direkt till ett längre avtal.
Historiskt sett har elpriset stigit i etapper. Det har därför tidvis varit förmånligt att binda sitt pris i längre perioder. Det senaste året har det varit förmånligare att ha ett rörligt avtal. Rörliga avtal blir bättre om elpriset svänger upp och ner istället för att stiga kontinuerlig.
Andra bloggar om: bundet elpris, elmarknaden, elpriser, rörligt elpris
Snart är elbolagens drömhelg här. På julen slösar vi med el mer än någonsin. Men det går att få julstämning utan att slösa. Räkna ut din julförbrukning på nätet och se hur mycket du kan spara.
-Sätt en timer på julgransbelysningen och använd belysning med ljusdioder som bara drar en bråkdel så mycket el, rekommenderar Elprisguiden.se.
På sajten finns en interaktiv kalkyl som räknar ut vad julens elförbrukning kostar. (nedan)
Det är främst ljusslingor och julbelysning som drar el. En adventsljus som står på från första advent till Tjugondag Knut kostar drygt 30 kronor, julgransbelysning ute nästan tvåhundra kronor.
Med ljusdioder i belysningen blir det betydligt billigare, de drar cirka en tiondel av vad en vanlig belysning gör.
Priserna i exemplen är beräknade på elpriset i slutet av november, som enligt prisjämförelsesidan www.elprisguiden.se var som lägst 100 öre per kilowatttimme, för ett treårigt bundet avtal. Inklusive nätavgift blir det cirka 1:40 kr per kWh.
Julmaten drar också el, även om vi inte lagar så mycket mat som förr. Pepparkaksbaket kostar två kronor och skinkan knappt fyra kronor. Om man bakar flera saker efter varandra så utnyttjar man värmen i ugnen och sparar el. Lite varm glögg kan man unna sig utan att behöva tänka på elpriset. Ett glas kostar cirka ett öre att värma.
Handla julklappar på internet är också billigt.
Elprisguidens julklappstips är en liten elmätare som man kan sätta i vägguttaget. Den kostar drygt hundra kronor och den som får den kommer att tjäna mycket mer än så.
Vilken el-typ är du?
0-150 kr: Du trivs hellre i stearinljusets sken än med en massa el-prylar. Glöm inte att festa till det lite, åtminstone på julafton.
150-500 kr: Normalslösare. Det finns pengar att spara med elsnåla alternativ som ljusdiodbelysning.
500 kr och uppåt: Elbolagens drömkund. Men är du verkligen säker på att den som har högst elförbrukning när han dör vinner?
Andra bloggar om: elpriser, julbelysning, julen, spara el, timer
Så är det dags igen för den årliga elprishöjningen våra politiker har beslutat om. Som om det inte räckte med de prishöjningar som marknaden själv levererar så kommer elpriserna att stiga med cirka 2,5 öre. Det beror på dyrare elskatt , dyrare elcertifikat och höjd skatt på kraftverk. Norrlänningarna kan istället glädja sig åt kraftigt minskad elskatt, hela 3 öre ned.
Höjningarna slår igenom lite olika beroende på vilka avtal man har. Elskatten höjs med 0,6 öre i en årlig indexupräkning. Den höjningen slår igenom direkt från årsskiftet oavsett vilket avtal man har, bundet eller rörligt. Men i norra Sverige blir det en rejäl rabatt, där sänks elskatten med hela tre öre. Gäller i de områden som sedan tidigare haft sänkt elskatt.
Elcertifikaten blir dyrare på grund av att kvotplikten höjs från 15,1 till 16.3 procent. Elbolagen ska alltså för din räkning köpa ännu fler elcertifikat än förra året. Höjningen beräknas kosta cirka 0,4 öre per kWh. Här slår höjningen olika beroende på vilken typ av avtal man har. De som har ett bundet avtal tecknat under 2007 ska ha elcertifikaten ingående i elpriset, och där ska det inte bli någon höjning utöver vad som finns i avtalet. De som har rörliga avtal, tillsvidarepris eller bundna avtal tecknade före 2007 kommer att få hela höjningen på elräkningen.
Slutligen höjs fastighetsskatten för vattenkraftverk och kärnkraftverk med cirka 1,5 miljarder kronor. Det blir cirka 1,5 öre per kWh utslaget på Sveriges elförbrukning. Den höjningen kommer att slå igenom i de priser som erbjuds på nya avtal och även på rörliga priser.
Totalt hamnar höjningen på cirka 2,5 öre per kWh inklusive moms.
På Elprisguiden redovisas de ändrade elskatterna redan nu. Det beror på att du jämför priser på kommande avtal och då blir det riktigare att visa vad du verkligen kommer att betala istället för en skattesats som snart blir inaktuell.
De andra höjningarna kommer in via elbörsen och bolagens uppgifter om elcertifikat.
Andra bloggar om: Elcertifikat, elmarknaden, elpriser, elskatt, kärnkraft, Skatter, vattenkraft
